and it's so unfair

Inatt innan jag la mig tog jag en dusch. Det var oerhört uppfriskande, och förvånansvärt somnade jag snabbt, även fast jag inte kände mig lika trött som före duschen.

Såg Cold Case, en kille som förlorat alla sina äldre bröder till gängvåldet. Jag skulle aldrig klara av att leva om jag förlorat fyra syskon, inte ens om jag förlorat ett syskon. Tala om hemsk situation. Jag skulle go mental, så att säga.

Det känns som att ingen tror på hur hårt jag försökt, skrivit en himla massa CVs och sökt jobb. Det känns som att ingen tror på hur många ställen jag sökt jonn på.
Det känns som att ingen tror på mig. På att jag kan ha klarat av det.
Det känns orättvist.

You put me up on a pedestal

I've got nowhere to go but down

You expect the impossible

and it's too much to carry around

I'm not your anchor

so don't hold on

I'm not the answer

you've got me wrong

I'm not your savior

save your energy

to find out who you are

who you are without me

and it seems like you're searching me

for something you're not going to find

and I'm in love with the present tense

making plans is overrated to me

I'm not sure of what kind of girl I am.

Dagens bra:
mina ben har blivit smalare!

See ya.